Det känns inte bra, inte alls. Jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Tankarna i mitt huvud är så mörka, så svarta. Men jag är inte rädd, är inte rädd för mörkret.
Jag har blivit ett med det, för jag och mörkret vill samma sak, jag vill bort.
Det här är inte att leva, att bara vilja försvinna, dö.
Kaoset där inne tar på mina krafter, jag söker efter friheten, känslan av ljus.
Att slippa det, men det är svårt att hitta.
Det går inte
Jag kan inte andas, vill inte andas
<3 Försök vara med hästen och lilla hundvalpen. Djur är typ det enda som kanske hjälper, lite... Iallafall för mig.
SvaraRaderasv: Ja, Skins är sååå bra!
Helt sjukt är det. Hela världen är så jävla konstig och störd och läskig, hela det här manligt-kvinnligt... Det är bara så fucked up. Våldtäktskulturen är ju ett helt ämne för sig, och sen att tjejer är horor om de ligger runt och för killar är det helt okej. Killar vill alltid ha sex och tjejer är tråkiga och måste tjatas på. Hela den där biten är sååå jääävla konstig och fel och skrämmande! Synen på manligt, kvinnligt och sexualitet liksom. Omg.
jag känner igen mig i de du skriver, tankarna bara far omkring och man kan döda vem som helst för att bara få ut dom. jag är också sjuk och vet precis hur du känner dig och våran situation är så jävla tuff och jobbig.
SvaraRadera