måndag 12 maj 2014

Det här är rytmen i natten

Det blev inget möte för mig idag, jag orkar bara inte. Känns som jag exploderar snart, mörkt mörkt mörkt
var det visst inom mig. Istället gråter jag i min säng, och konstigt nog känns det ändå bättre än att sitta instängd i ett rum med människor som bestämmer saker och att inte våga säga ett endaste ord.

Jag blir så aggressiv fast jag inte vill, jag vill inte skrika att jag hatar min familj, jag vill inte slå pappa, jag vill inte kasta saker. Jag vill inte. Men det gör ont och jag kan inte kontrollera mig. Och för att straffa mig för att jag inte följde med på mötet så ville pappa att jag inte skulle få gå på Håkan, mitt hjärta gick i bitar. Men han kan inte ha varit seriös, för då orkar jag inte andas mera. och det sa jag. Att då dör jag, nu istället för sen

4 kommentarer:

  1. Förstår precis hur du känner för Håkan. Var med om samma sak själv då jag hade biljetter men blev då inlagd så där sket det sig. Har aldrig mått så dåligt som jag gjorde då. Håkan helar en, man läker ihop på ett fint sätt bara man lyssnar på hans texter och man blir lycklig för en stund. Jag hoppas verkligen att det var ett tomt hot och att du får gå. Du kommer då bli hel igen. Kram! <3

    SvaraRadera
  2. Fy vad jag känner igen känslan när man gör saker som man inte vill, när man inte kan kontrollera sig och man gör något och sedan får sådan sjuk ångest efteråt..

    SvaraRadera
  3. Andas, börja se en ny bra serie och glöm omvärlden ett tag, du klarar detta <3

    SvaraRadera

Please, be kind. Jag har ett tungt hjärta. Kram