måndag 8 juli 2019

oceaner

Jag sväljer saker
Saker som inte borde kunna sväljas
Men jag trycker ner dem och tillslut
Är dem nere
I min mage
Jag ska börja utslussas från psyk nu
Börja med permission på min födelsedag
Och utöka
Jag vill vara själv
Men det får jag inte...
Än
Och jag vet ju vad som kommer hända när jag blir ensam
Det vet vi nog alla
Egentligen inser vi allihop
Att det är så min framtid ser ut
Eller rättare sagt
Hur den inte ser ut
Jag är så trött
Trött på att inte kunna leva utan bara överleva
Det här är inget liv
Och jag vill inte överleva
Om du finns Gud
Låt mig dö

tisdag 2 juli 2019

Du och jag

Och jag saknar det vi hade
Du och jag
Oförstörbara
Trodde jag
Nu finns bara ett jag och ett du kvar
Det som var vi existerar inte längre
Bortom mina tankar är vi inte vi längre
Jag är förstörd och du
Lever ditt liv utan mig
Och jag skulle ljuga om jag sa
Att jag inte saknar dig
För du var mitt hem i två år
Din famn var där jag hörde hemma
Jag är ensammare än någonsin
Och du hör ju aldrig av dig

fredag 28 juni 2019

Sorrow

De frågar hur jag mår
Men bryr sig inte om svaret
Så jag dunkar huvudet i väggen
Tills jag får en bula i pannan
De stänger och låser dörren
Sätter sig i sin fåtölj
Och kollar på genom fönstret
Avskiljning kallar dem det
Isolering
Hon stör andra patienter 
Och ni förstör mig ska ni veta

torsdag 27 juni 2019

Nangijala

Jag är trött.
Så trött på att kämpa.
Så trött på att andas.
Jag är trött men ingen sömn i världen kan ändra det här.
Jag kommer vara lika trött ändå.
Så jag sover på dagarna.
Är vaken på nätterna.
Kämpar åt ett annat håll.
De erbjuder hjälp
Men jag är bortom räddning
Vi ses i Nangijala

torsdag 13 juni 2019

Och jag vill inte mer.

Mitt skrivarhjärta har slutat slå,
Och jag var inte beredd med hjärtstartare
Så nu är det tyst från mig.
För mina ord existerar bara i huvudet.
Det blir inte som jag vill
Det jag tänker
Rinner inte längre ut i händerna
Och ner på pappret.
Istället är det blankt
Rent.
Jag är stum, fast i händerna.