söndag 12 februari 2017

Det gör ont att andas, speciellt just nu. Idag. Denna sekund. Varför vet jag inte.
Men det gör det. Det sägs att tiden läker alla sår, men jag undrar hur lång tid jag
har, hur lång tid har jag kvar? För det är den verkliga frågan jag vill ha svar på.
När eländet egentligen är slut. Jag vet att det skulle såra människor, men jag
vet också att de skulle kunna leva ett normalt liv tillslut. Det går att komma över
såna saker. Även om det är svårt så går det. Och jag skulle ju alltid finnas där
med dem på ett eller annat sätt, bara inte levande, lidande som jag skulle kalla det.
För det är vad jag gör, lider. Att vakna gör ont, att andas gör ont, att gå genom dagen
gör ont, att prata gör ont, att försöka få fram ett fejkat leende gör obeskrivligt ont,
Det gör ont helt enkelt och det känns inte som någon förstår hur pass ont det faktiskt
gör i mig. Jag vill inte mer och jag är ärlig när jag säger det, min kropp har gett upp.
Jag har gett upp. Och ni borde snart ge upp om mig också

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar