lördag 11 januari 2014
We are alive but not alright
Det är som om hjärnan har fastnat, som en skiva som fått en repa så hänger den kvar i det trasiga.
Dagarna går så långsamt, vaknar, äter, kollar på Doctor who, tre, fyra, fem avsnitt. Försöker tänka på något
annat, försöker förstå vad som händer, försöker, försöker, försöker.
Jag lever i de här kläderna känns det som, tjocka strumpor för att värma mina iskalla fötter. Usch hela jag
är verkligen iskall, mina fingrar är stela av kylan känns det som. Har precis ätit vegetarisk hamburgare och
mamma har frågat om jag vill sälja Wincent, min älskade häst. Jag borde tvinga mig ut i stallet och rida honom, men jag orkar inte
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Dom där strumporna ser otroligt mysiga ut!
SvaraRaderasv: jaa, skulle vilja vara lika kreativ men jaaa xD
Åh vilka underbara sockar!
SvaraRaderaFett mysiga strumpor! :D
SvaraRaderaHoppas du får ha kvar din häst :(
Vissa perioder känns hemska när man har häst, men tro mig, någon gång kommer det slå dig att du blir stark och orkar gå till hästen vad som nu än hänt.
SvaraRaderaSV: åh tack fina gulle <3
så himla mysiga strumpor!! det kommer bättre dagar ska du se. hoppas verkligen att allt löser sig, kram.
SvaraRadera