söndag 8 juni 2014

Du är det finaste jag vet när allt annat här är falskt och fel

Det är så svårt att beskriva en konsert med ord. För de känslorna man känner där och då går inte att beskrivas med ord. Den glädjen när Kom Igen Lena! börjar spelas och man dansar som en galning, den känslan när Du är snart där börjar spelas och tårarna rinner ner för kinden och det blir svårt att andas för att man gråter så mycket, den känslan när Håkan går förbi en vid staketet och rör vid handen och tårarna inte går att hålla tillbaka av glädje. Det är bara skrivna ord, ni kan inte känna de känslorna och det är så svårt att få andra att förstå hur mycket det här betydde, hur jävla bra det var.

För er är Håkan Hellström kanske bara en artist, men för mig är han människan som får mitt hjärta att fortsätta slå, får mig att orka. Jag vet ärligt talat inte vad jag hade gjort om Håkan inte hade funnits.

3 kommentarer:

  1. Åh, relaterar så mycket till allt det här! Går inte att beskriva med ord hur mycket Håkan betyder och hur mycket han faktiskt har hjälpt en, folk förstår bara inte. <3

    SvaraRadera
  2. Konserten var det bästa någonsin och Håkan är den bästa någonsin. <3

    SvaraRadera
  3. Åh, jag är så glad för din skull!
    För mig är det inte Håkan, för mig är det All Time Low som du kanske vet, men känslan är ju densamma oavsett. Man står där längst fram, omringad av så himla mycket kärlek liksom både på scenen och i publiken, och allt blir ett på något konstigt vis och man är lycklig för ett ögonblick. Och det går inte att tänka på nåt annat eller göra nåt annat än att bara vara där och vara lycklig. De är för de stunderna vi måste fortsätta kämpa när det är som mörkast <3

    SvaraRadera

Please, be kind. Jag har ett tungt hjärta. Kram