Mörker

Mörker var början på en resa.

En resa mot döden. Mot slutet mot ingenting.

Ljuset tycks aldrig hitta dit.

Det skrämmer mig att det blivit såhär.

Ibland ser jag mig själv utifrån. När jag försöker koppla av blir det istället som att jag försvinner från min kropp och får panik.

Hur blir en något. Äldre. För varje sekund. Något meningsfullt.

Jag är rädd för att bli meningsfull för då har jag något att förlora. Då har andra något att förlora. Jag är rädd för ljus. För andra. För relationer. Jag håller mig hellre ifrån dem. Rädd för att bli gammal. När allt jag vill är att försvinna som ung. One of us is gonna die young.

Och jag har alltid trott det skulle bli jag. En dag.