onsdag 9 april 2014

Jag rör mig tyst, hör inte hemma här


Vet inte vad jag ska säga. Dagarna går i slowmotion, jag vill inte gå ur sängen, orkar inte gå ur sängen, orkar inte äta, orkar inte duscha, orkar inte ta på mig kläder, orkar inte prata. Bara ligger där, kollar på saker, tänker. Dricker te för att i alla fall få i mig lite vatten. Det är inte bra alls, har inte varit och jag klarar bara det där spelet i några veckor innan jag bryter ihop totalt igen. Som en tickande bomb. Har inte varit på BUP på två veckor, varför gå dit när jag inte kan kommunicera med dem längre? Ser ingen mening. Jag bara gråter, skriker, glömmer bort att andas och isolerar mig.

Någon skriver hej till mig, flera timmar senare överväger jag fortfarande om jag ska svara eller låtsas vara död. Det känns bättre med det andra alternativet. Orkar inte svara, orkar inte finnas. Vill inte vill inte vill inte.

Tack förresten Dani för teet du skickat till mig, det får mig i alla fall att må lite bättre. Pickwick blev lite av en ny favorit, älskar det! Kram, du är bäst ♥

5 kommentarer:

  1. Känner ungefär samma sak just nu, orkar ingenting, VILL ingenting även fast jag vet att jag måste. :(
    Var stark fina du, du fixar detta! <3

    SvaraRadera
  2. Åh, önskar jag kunde säga nåt eller göra nåt som får dig att vilja gå upp ur sängen. Känner för att göra ungefär samma sak, men vet ju att det inte löser någonting. Tusen styrkekramar till dig och hoppas att det ljusnar lite för dig snart fina du! <3

    SvaraRadera
  3. kram, hoppas det känns lättare snart!

    SvaraRadera
  4. te är mysigt :)

    SvaraRadera