Filmen var fantastisk, underbar, enastående. Tårarna forsade nerför min kind,
jag skrattade, nästan så mycket att jag fick ont i magen. Jag kände känslor som jag inte ens kan beskriva med ord. Underbart räcker inte till, för det var mer är underbart, så himla mycket bättre än bäst, filmen är som glitter, som en stjärnklar natthimmel, fullmåne. Den får mig att känna som att jag levt ett helt annat liv, ett till liv, att filmen var en del av mitt liv.
du är det finaste jag vet, när allt annat här är falskt och fel
Åh, vad skönt för dig fina du! Det är ju helt underbart när en film är sådär :) Jag måste också se den tror jag.
SvaraRaderasv: Ja, det är verkligen underbart att vara i stall, eller med alla djur egentligen. De bara ger och ger, utan att ta en massa av en som människor alltid gör.
Jag känner igen mig i det, det är lätt att veta att alla är älskvärda, men ändå får man inte ihop det med att man själv är det :/
Alltså mitt sätt att berätta var verkligen alla fel, jag rekommenderar det inte! Jag var full och på väg att ligga med R, en kompis. När han försökte ta av min tröja höll jag den kvar, sen insåg jag att det skulle bli konstigt så jag sa att jag ville visa en grej, men att han kanske skulle tycka det var äckligt. Och så visade jag bara. Sen gick jag ut och pratade med J lite snabbt, och då sa jag ungefär samma sak, att jag ville att hon skulle veta en grej. Och så visade jag igen. Men alltså, kombinationen fylla + bara visa + "du kommer säkert tycka det är äckligt och helt stört" är förmodligen så långt ifrån rekommenderat som man kan komma...