Anonym: 

Hej.
Jag skär mig. Men jag vet inte varför. 

Jag är inte mobbad, har inte haft en "svår" uppväxt eller något annat.

 Jag bara blir ledsen ofta och då gör det så ont och allt jag kan tänka på är skär, skär,skär. 

Det känns så bra. Men sen hatar jag mig för att jag har gjort det för mitt liv är verkligen inte

 så hemskt! Sen skär jag mig mer för att jag hatar mig själv. Jag vet inte vad jag ska göra. 

Ibland säger jag till mig själv att jag ska sluta, men sen känns det så bra så jag vill fortsätta.

 Vad ska jag göra?

Svar: 

Finaste du, vem du än är, så förtjänar du verkligen bättre än såhär.

Jag vet hur svårt det är att försöka sluta skada sig själv, det är en djävulsk

kamp. Men jag vet också att alla kan klara det. Först så behöver man inte ha haft

en svår uppväxt eller varit mobbad för att det ska vara ''okej'' att må dåligt

och skära sig. Jag har inte blivit mobbad eller haft en svår uppväxt heller.

Alla kan må dåligt, alla kan bli deprimerade oavsett vad man varit med om.

Visst kan det kännas jobbigt att må dåligt och man inte har någon riktig anledning

till det, men för att man har en anledning så blir det inte mer okej.

Jag tycker att du ska försöka prata med någon om dina problem, visst det är svårt,

sjukt svårt. Men du verkar ändå på något sätt vilja ha hjälp. Att skada 

dig själv hjälper inte på lång sikt, dessutom är du alldeles för värdefull för att göra så mot dig själv.

Jag önskar mest av allt att jag kunde få krama dig, få dig att slänga bort sakerna du gör dig

illa med, för du behöver inte dem. 

Och fina du, jag kommer snart göra ett inlägg

med tips på saker att göra istället för att skada sig själv. Försök göra något annat

istället för att skada dig. Massa styrkekramar <3