söndag 3 november 2013

Jag blinkar och ser hur tåren faller ner

Inatt fick jag ett ryck och mejlade min psykolog, mitt i natten.
Sa precis som det var och lite till, ångestsvammel. Det är läskigt.
Jag ångrar mig så, men nu är det gjort. Imorgon ska jag träffa henne,
min mage exploderar av nervositet. Vet inte ens vad jag håller på med längre.
Vad gör jag egentligen?

4 kommentarer:

  1. åh hoppas det blir bra, det blir säkert bra x <3

    SvaraRadera
  2. Jag tycker det var så jävla bra och modigt gjort av dig! Det kanske känns jobbigt, men det var bra! Du vill inte ha det såhär längre, de kan hjälpa dig. Men då måste de veta. Det är sjukt bra gjort av dig!

    SvaraRadera

Please, be kind. Jag har ett tungt hjärta. Kram