Meningslös text från ångestens stund

Det spelar ingen roll hur mycket jag i mitt huvud försöker övertala mig själv att allt är bra.

Hur jag försöker få mitt leende att se mer äkta ut, få skratten att låta som skratt 

ska låta och få min blick att se levande ut igen. För det går inte.

Jag är ett tomt skal, som inte hör hemma här. Det gör ont att vara här, 

att andas, le, skratta, leva. Det finns inget levande där inne, det är ett mörker inget annat.