söndag 24 november 2019

Skåla för mig så skålar jag i himlen

Jag trodde
Att jag inte kunde leva
Utan dina armar om mig

Jag trodde
Den värsta smärtan
Var när du sa hejdå

Jag trodde
Att det var ditt fel
Att jag föll dit igen

Nu kan jag inte leva
Utan att öppna huden

Nu är den värsta smärtan
Att vakna upp och inse
Att jag lever

Och vems fel är allt det här?
Det har jag funderat på länge

Var det den där läkaren som tog beslutet
Att bälta mig den där vårnatten
Eller var det den skötaren som
Skrattade mig rakt upp i ansiktet
Kanske var det redan i skolan
När en klasskompis sa att
Mina pormaskar såg ut som skägg

Nej det är faktiskt ingen av deras fel
Jag har bara mig själv att skylla
De påverkade mig men felet är mitt

Och jag kan inte förändra det här nu
Det är för sent påtänkt
Mina ögon ser bara döden

En vacker dag finns jag inte mer
Och jag hoppas alla firar med champagne

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Please, be kind. Jag har ett tungt hjärta. Kram