Got it all wrong

Idag gjorde jag en läskig sak, enligt mig. 

När vi höll på med utredningen sa min psykolog att jag skulle göra en 

självskattning. För er som inte vet vad det är så är det ett papper med olika frågor

om hur läget är, hur man mår, hur man tänker, om man sover bra, om man har tankar

på självmord, massa olika frågor. Jag har för det mesta ljugit helt på det innan. Som

förra gången när jag precis hade försökt ta livet av mig skulle jag göra en, jag ringade

in det alternativet som gav 0 poäng vilket innebär att man mår bra. För jag är så

rädd att säga hur jag tänker och känner till BUP. Men idag så var jag helt ärlig.

Och nu är jag nervös, supernervös. 

Jag mår ju skit dåligt, det vet ni. Egentligen säger tankarna att jag ska 

hålla det för mig själv, inte dela med mig. I alla fall inte till BUP. 

Men jag slog dem, jag lyssnade inte på dem. Däremot, så ångrar jag mig nu,

i efterhand. Rejält, hur mycket som helst. Vill springa tillbaka och elda

upp det där pappret. För jag vill hålla det för mig själv.