tsunami

Jag ligger där
På båren
Avklädd

Plåsterna rivs av
Och de börjar tvätta
Och lägga om

Trots att de är två stycken
Tar det en timme

Jag är så trött
På att vara trasig
Inombords
Och kroppsligt

Sår överallt
Ändå gör jag fler
Ändå låter jag dem inte sy
Eller tejpa

Men jag kan inte
Kan inte sluta lyssna
På tvången i huvudet
Som skriker

Hur hög musiken än spelas
I mina hörlurar
Är tvången alltid högre
Och jag börjar få svårt att skilja på
Om det är jag
Eller tvången
Som vill skada mig